Den behagliga Jungfrun ger riktning i formen och fyller oss med kärlek och glädje inför det kommande

Välkomna till Jungfruns energiperiod!
Så kan det kännas nu när vi definitivt tagit steget in i denna fas av året, 23 aug-21 sept. Men som så ofta börjar den nya periodens energier märkas av ganska markant cirka 5-6 dagar innan den mer vedertagna övergången satts ut.

Denna fas började för cirka en vecka alltså, och ett tecken på detta för min egen del, var att jag märkte att jag började använda ordet "detaljer" ganska ofta. Att jag fick mer intresse för detaljer, speciellt i det materiella, ordning och reda. Detta kan ses som ett mer ytligt uttryck för dessa energier, men ändock en typ av signal.
För i Jungfrun är en effekt att vi får mer fokus på det materiella, på form, och hur vi ska använda formen, inte minst på detaljnivå. Här finns vilja till kontroll, eller att få saker och ting gjorda som vi strävar efter, drömmer om, men ofta på ett kämpande, födande sätt. Hur man kan skapa sitt liv, fylla dess form med det innehåll man längtar efter.

Förslag på nyckelord kan vara: Skapande - Mottagande - Vårdande/födande
Energier som kan formuleras: Kärlek genom harmoniaspekten. Glädje i det växande själsliga inflytandet. Styrka och vilja genom tankekraft, medvetet riktande och noggrannhet.

Jag skrev nyss här ett inlägg om att rensa ut, att skapa "detaljplan" för ny ordning och sortera ut gammalt i hemmet och i det materiella. Det är exempel på att "vårda materien", vårda den födande formen. Också öppna flödet mer, genom etern, städa ut, klarna upp, rikta in.
Vi går in i en ny fas av hur det vi sått ska lysa fram nu, ta plats och få sin nya riktning. Allt överensstämmande också med ljusets gång från sommar till höst, från sådd till skörd.

Att möta Jungfruns energier är väldigt behagligt, så upplever jag det just nu, när vi nästan är mitt i fullmånetiden (tisdag 24/8).
Det är en pådrivande energi samtidigt, enormt stark (Vulcanus - läs mer nedan, intressant). Framtvingande, obändig, men samtidigt i denna harmoniaspekt som Jungfrun ofta kan ge upphov till. En ljuvlig värme och enhet med det växande. Inom sig själv, i alla reflektioner och väsen.

Det är en glädje över att vara vid liv, i att se alla detaljer i naturen. Idag t ex upptäckte jag en liten syrsa sittandes på det vita fönsterbläcket. Jag lade fram mitt finger och efter en stund klättrade han upp på det och satte sig tillrätta. Där satt han och verkade njuta av utsikten och rörelsen. Det var mycket behagligt.

Samtidigt har många haft en hel del turbulens, som jag nämnt tidigare, beroende på många starka inflytanden på himlavalvet, men också av den pådrivande "uppstigningsprocessen" eller omvandlingsresan vi befinner oss mitt i, hela tiden mitt i.
De som nyligen vaknat upp mer behöver komma ihåg att detta är ett faktum och att de inte ska gå tillbaka i sin medvetenhet.

Egentligen är detta omöjligt, men många kan lätt tro att allt rullar på som vanligt bara. Eller att man ska vara som vanligt, dvs falla in i gamla mönster, sociala spel osv. Det gäller att hela tiden vara vaken, se sin större natur, uppleva den större ljustyngden inom sig men också i omvärlden.
Det större sambandet finns där hela tiden.



Jag tar också med några äldre intryck från äldre nyhetsbrev under denna period som speglar detta på olika nivåer, inte minst på ett mer själsligt, övergripande plan:
"Under Jungfruns zodiakperiod kommer de energier in som symboliserar men också rent konkret föder fram det nya.
Jungfrun står för den kvinnliga aspekten, formen som tar emot, vårdar och föder fram ljuset. Detta brukar symboliseras i den tidlösa visdomen av hur ”Kristusbarnet föds i hjärtat”.

Jungfrun representerar Mariaaspekten, eller från andra kulturer och tider, t ex egyptiska gudinnan Isis, eller Eva, urmodern. Det är därför Maria kallas ”Jesu Moder”. Det är modersaspekten som föder fram och värnar, håller och ger näring. Denna aspekt står för materien och är lika gudomlig som de övriga, ”sonen” (medvetandet) och ”fadern” (viljan, syftet). /.../

Under Jungfruns energier öppnas den själsliga impulsen och aktiveras mer tydligt. Den har väckts i Lejonet och fått form som en egen individ, en egen själslig form. Nu i Jungfrun tänds denna låga (om igen) och börjar sitt arbete med att lysa upp den grövre materien och attrahera den högre materien som ska bygga och förvalta dess hem, samtidigt som den lägre aspekten föds in i omvandling.

Denna inkoppling förstärker och förtätar punkten eller fasen då personligheten möter sitt större gensvar inom sig. Det är tiden då fröet har mognat och kan slå ut i blom. Den krävande tiden för förberedelser och mognad kan övergå i en ny fas, då personligheten släpper efter på sitt tag om (den fysiska) materien och kan inse sin närhet och sitt beroende av en större verklighet och därmed börja övergå till en större form.

Hela nio olika zodiakenergier strömmar genom Jungfrun och skapar intryck på vår planet. Det sker genom vårt solsystem och en rad planeter, framförallt Merkurius, Jupiter och Neptunus. Det är därför Jungfrun ses som ett ”mottagande” och feminint tecken i första hand.
Denna siffra nio kan också associeras med födslotiden, innan fostret kan födas fram. Denna symbolik återfinns i Jungfruns hela innebörd, av att materien föder fram barnet, ”sonen”, medvetandet.

Under Jungfrun möter oss samtidigt återigen Vulcans första-stråle-energier (Gudomlig vilja), som vi fick uppleva och använda under Oxens period i maj. Denna första stråle har karaktären av att arbeta djupt inom formen, i materien. Därav Vulcans symbol av ”smeden” som hamrar formen för att använda den för sitt högre syfte. Vulcans energier kommer in genom Månen.

Under denna period blir Vulcans energier dock inte förmedlade på samma sätt som tidigare, därför kombinationen av energier är annorlunda. Nu möter vi främst den andra strålens energier (kärlek-visdom) och den fjärde (harmoni genom konflikt).
Jupiter står för andra strålens inflytande och Merkurius har en viktig funktion som brobyggare mellan det lägre och det högre, och förmedlar också fjärdestråleenergi, men genom sinnet, dvs genom kontemplation, förståelse och kommunikation (3 stråle).
Den intresserade kan läsa mer om detta i DKs astrologiska undervisning (Esoterisk astrologi, Alice Bailey).

Denna fjärdestråleenergi står också för ”kamp”, att överbrygga, att skapa syntes mellan det lägre och högre, mellan olika motsatser, att ”kämpa” sig till den högre kontakten (”harmoni genom konflikt”).
Fjärde strålens uttryck av konstnärligt skapande markerar också detta, att använda den fysiska materien för själens skönhet, att gå ner i materiens djup (och människans) för att avtäcka dess ”hemligheter”, egentligen dess ljus! Det är en intressant tanke, som man kan utveckla mycket.

Kampen här är inte emotionell i första hand (även om den tycks utspela sig där för de flesta av oss), utan snarare själslig.
Det handlar om att ”stå” i sin kontakt, stå mellan motsatserna, som den fjärde aspekten handlar mycket om, lär oss Tibetanen. "


© CMM Nya Tiden, aug 2010

Att rensa ut och låta det nya ta plats. Att frigöra vårt fysiska livsrum och öka det högre livsflödet

Igår var vi på loppmarknad utanför Järna. Det är ett större evenemang som anordnas med musik, café och lite allt möjligt. Det är lite som ett folkarrangemang med anor från 70-talet kanske man kan associera med, avspänt och många olika slags människor, många förstås från den antroposofiska livsstilen.

Ja, vi var inte bara där, utan stod faktiskt och sålde själva. Det var riktigt kul, trots lite regn och ganska trötta ben efter en hel dags bärande och stående.

Efter att ha rensat ut grejer i flera dagar och att vi sagt upp ett förråd med sparade möbler och saker vi haft sedan många år, kändes det dags att göra oss av med mycket. Det kom helt spontant, så det var ännu enklare på det sättet, inifrån.

Att göra sig av med saker också innebär ökad hälsa och välmående är numer ganska välbekant för de flesta. Vi behöver då och då sortera ut och göra oss av med saker vi inte använder, men som ändå håller energi.
Det är inte bara av utrymmesskäl vi gör detta, vilket är positivt i sig att skapa mer fysisk plats. Utan också ännu mer när det gäller att frigöra och höja den eteriska energin, den flödande livskraften som finns i rummet, överallt i alla ting, också hela rymden.
Genom att vi rensar ut och också skapar ny ordning, t ex städar, sorterar och lämnar det gamla, så frigörs också eterenergi. Det har jag märkt många gånger- Även t ex att bara möblera om kan ge exempel på det.

Där finns också kopplingen till feng-shui, den gamla kinesiska placerings- och energikonsten kring människans fysiska liv i hem, arbete och i städer. Jag ägnade mig en del åt detta under några år runt 1997-99, men märkte sedan att det yttre ramverket inte var så viktigt egentligen, utan jag kunde mer följa det intuitiva flödet och energin i sig. Det är också så jag arbetat länge med människor.
För mig var det ändå intressant då att upptäcka hur energin också tog sig uttryck genom möbler och en rad olika ting vi ofta tar för givet i vår närmiljö.

Detta gäller förstås inte bara materiella ting, utan överlag att vi bär på gamla mönster, rent psykiskt.
Dessa kan också ses som "gamla ägodelar" som vi kan göra oss av med, egentligen omvandla. Detta är också en del av det miljömässiga "tänket" egentligen, något allt fler börjar inse. Städa i vårt hus, och likaväl som i det fysiska rummet, också städa vårt psykiska hus, vårt "jag". Eller snarare det vi identifierar oss med som jag, våra trådar, bindningar.

Jag menar inte att vi ska bara kasta ut allt när vi får dessa impulser. Nej, utan genom att vi ökar vår medvetenhet ser vi och uppfattar vad som är överflödigt, vad som vi kan släppa taget kring. Ofta behöver vi också stöd i denna process, vad gäller vårt eget inre.
Precis som en del människor i de numer återkommande tv-programmen om folk som samlat på sig grejer och knappt får plats själva rent fysiskt. De köper och köper, ofta skräpgrejer, och fyller sina hem, som en psykiskt obalans uppenbarligen.
Likadant behöver människor stöd med att sortera och rensa ut i sitt inre.

Det vi också tänkte på som lite intressant under loppmarknaden, är den här miljön utanför Järna där många människor ägnar sig åt olika alternativa aktiviteter och livsmål. I och med att vi fått jobba med ganska många från denna trakt och många med antroposofisk bakgrund på olika sätt, har vi också fått stifta bekantskap med denna vackra trakt och många fina människor.
Jag går inte in på själva frågan om antroposofin i sig, även om det finns mycket att säga om dess roll som kunskapsmedel, hur den brukas idag och vad för resultat den skapar.
Jag tror att mycket kan behöva uppdateras där, t ex inom dess former av pedagogik. Och liksom i flera andra äldre andliga åskådningar, att man behöver undersöka mer inifrån sig själv, inte bara följa en lära så bokstavsmässigt och stanna inom ett begränsat, ofta ålderstiget och kanske också i vissa fall rädslostyrt grupptänkade.
Jag tror samtidigt mycket av den miljömässiga näring som denna tradition erbjuder, är av godo, t ex ekologisk odling, respekten för naturen.

Den ekologiska näringen vad gäller mer miljömedveten, helhetsriktig odling tror jag står inför en revolution inom kort. Att lämna giftindustrins dogmer och den överdrivet livsförvridande tekniska inriktningen kommer bli alltmer populärt. Detta för att öka hälsa och välmående hos människan men också naturen.

T ex läste jag nyligen om hur bina i många världsdelar, bl a Kina, börjar försvinna alltmer. Många tror detta beror på gifterna som sprids i naturen, kanske inte bara i odlingssammanhang utan överlag. Försvinner bina upphör en enormt viktig länk i naturens kedja. Det får inte ske.


© CMM Nya Tiden, aug 2010.

USA lämnar Irak - och vad lämnar man kvar?

Såg nyligen en actionfilm (Green Zone) med ungarna om kriget i Irak. Den utspelar sig i inledningsskedet 2003.
Såg den mest för att det var intressant att se vad Hollywood nu hade hittat på kring detta krig. Vad är intrycket man vill skapa för världen nu? Och det var ett mer öppet ifrågasättande. Men det är så dags, sju år senare...

En officer (Matt Damon) kommer på att det inte står rätt till med uppgifterna att förintelsevapen finns. De letar och letar men hittar inget, vilket gör honom upprörd. Han tar upp det med sina överordnade - som en förlaga till Wikileaks? - men blir nedtystad.
Det som kan sägas att filmen skildrar bra, är det förvirrade tillståndet i hela denna manöver. Att hela operationen tycks vara en täckmantel för något helt annat och att dess inblandade dels förs bakom ljuset, dels får utstå lidande på båda sidor i vad som tycks vara något helt onödigt.
Men det är ju en amerikansk hjälte, så mot alla odds slår han sig fram mot någon sorts "sanning". Som ändå gäckar honom. Och då går han ut med hela storyn till pressen. Jaha.

Ja, och så gick historien, det känner vi till. Men det kom fram genom en viss svensk vapeninspektör (Hans Blix) och säkert flera andra, som påkallade uppmärksamhet kring detta. Och ändå fortsatte invasionen av Irak programenligt.

Att denna film släpps just nu sammanfaller förmodligen också helt lägligt med det officiella tillbakadragandet av de amerikanska trupperna från Irak. Ändå kommer USA tydligen ha kvar cirka 56 000 man i landet på obestämd tid, uppger AB (19/8 10), även om Obama sagt att alla soldater ska vara ute senast 1 jan 2012.

Vad syftet med detta krig var blev heller aldrig tydligt i filmen. Och frågan är om det nånsin blivit klart för USAs soldater, befolkning eller världen överlag heller.
Oljan var förstås en viktig fråga. Men har man nu plockat ut det man ville ha, eller handlar det helt enkelt om andra saker?
Och varför har Iraks kulturskatter och fornlämningar, och landets intellektuella och läkare och andra viktiga yrkesgrupper, slagits i spillror på ett vad det verkar systematiskt sätt, egentligen "utanför" kriget?

Filmen var lika skraltig som den allmänna informationen, eller mörkläggningen, om vad som står bakom.
Den hoppiga kameran som skulle försöka skapa trovärdighet med något slags ihoprafsat, schablonmässigt manus. Ungefär som verklighetens manus.
Bara en så mycket större fråga, hur världen kunde luras tro på motiven för en invasion?

Det var säkert bra att landets forne diktator med sin fruktansvärda regim störtades. Men det sägs att USAs regering stod bakom denne i en tidigare fas och understödde hans verksamhet, liksom man gjort med många andra diktaturer i olika skeden, t ex shahen i Iran.

Låt oss hoppas att det nu kan bli fred, till sist, i Irak.


© CMM Nya Tiden, aug 2010

En diamant bland skolor stärker mänskliga värden, självkänsla och kommunikation. Grunden för den mänskliga alkemin

Skolan Diamanten utanför Norrköping tas upp som ett "skolexempel" - i flera bemärkelser - på hur man kan motverka mobbing och öka elevers och lärares självkänsla, samverkan och utveckling. Det berättade Rapport ikväll (17/8 2010).

Underbart att höra hur man arbetar med dialog, men också med ett avtal som man kallar "Pax" där varje elev får reflektera och skriva under om man vill. Där förbinder man sig att respektera integritet och personliga val hos sina kompisar, att inte kränka andras rättigheter och åsikter.

Man stärker också barnens vilja och insikt i hur uppmuntran och förstärkning av det positiva hos andra och hos sig själv, fungerar helande och ökar ett kreativt, fredligt klimat i skolan.

Skolinspektionen rekommenderar denna skola som ett framstående exempel på hur detta arbete kan bedrivas framgångsrikt.

Ett passande namn på denna skola ger också kopplingen till mineralriket, som ibland tas fram som både en viktig symbol men också som en fullvärdig allegori för den mänskliga utvecklingen.
Det finns flera intressanta kopplingar i denna tankebana, som först kan verka ytterst abstrakt, men nyckeln ligger i ordet "förädling" och "transmutation". Dvs hur stenar/mineraler gradvis skiftar form och blir alltmer renodlade, förädlade och förfinade i sin strålning och skönhet.

Detta är förstås ett samband känt från alkemins vetenskap, som egentligen handlade om den inre transmutation hos människan.
Jag tänker på hur viktigt det är med barns lärande, hur vuxna bemöter och respekterar barn, på allt djupare nivåer.
Med tiden ökar det vuxnas samhällets ansvar och förståelse för barnets större bakgrund, som egentligen har en själslig grund.

Jag nämnde nyligen detta sammanhang som hastigast här. Du kan också läsa om barnpedagogik i perspektiv av den här nya tidens växande här, som Nina Matthis skrivit om så bra.


© CMM Nya Tiden, aug 2010

Är du i kärlekskontakt? Om inte... find your "Way back into love"

Här en underbar liten låt som återkommer då och då i mitt sinne, helt spontant.
Det är förstås en bagatell. Men det är bagateller som kan ha stor betydelse i våra liv då och då.

Hämtat från filmen Music and lyrics från 2007 med Hugh Grant och Drew Barrymore, också en bagatell, men en väldigt trevlig feeling-good-film som kan rekommenderas om man är på det humöret.
Här sjunger Hugh och Haley Bennett, som i filmen spelar en stor popstjärna som fastnar för denna låt och efter många förvecklingar till sist uruppför den i "kärlekens namn". Detta var också Haleys debut som filmskådis.

Notera gärna Buddha-statyn i bakgrunden i videon som stage-dekor. Något man lätt kan ta in som en ytterligare nivå på en del kärleks-låtar och överlag skapandet, där kärleken handlar om "det eviga"m "den oförstörda energins saninng", "kärleks-energin" inom oss alla, i alla livsformer.





En parantes i sammanhanget; jag har märkt att många filmer inte är det de utannonseras att vara. T ex en "feeling-good" som gärna kan vara en riktigt hemsk drama-tragedi - ! Vad är det för marknadsföring?! Eller annonsering av en film som "bästa komedin" och så samma sak, värsta tragedin.
Det är förstås delvis en smakfråga, vad man anser roligt, eller spännande, eller fängslande dramatiskt osv. Men det är också en kvalitetsfråga, att man bör kunna falla tillbaks på vissa grundläggande nivåer av humor om en film annonseras som komedi.

Ett exempel jag återkommer till ibland och som jag och min son brukar skratta över då det nämns, är filmen "Masjävlar" som hyllades så enormt på sin tid, men som innehöll hur många skratt? Snarare klassiska svenska uppsättningen spya, skrika, självmordsförsök osv.
Det är något som verkligen borde tas tag i av filmindustrin. Varför förvrida innehållet så flagrant? Det räcker ju med alla lögner ändå som sprids i sig.
Som om världen såg ut så.


© CMM Nya Tiden, aug 2010.

Up in the air - den verkliga människan föds, långsamt, på sin resa genom overklighet

Jag nämnde nyss den här bilden av ett flygplan som startar, vrålande motorer, trycket, suget när man lyfter. Hmm, att vi är i en sån period nu.
Vi människor trotsar ju faktiskt gravitationslagen varje gång ett flygplan lyfter.
Vill man inte använda ordet "trotsar", för det handlar ju knappast om det, kan man förstås säga "omvandlar".

Så det passar bra med fortsätta på temat kring filmen Up in the air som jag var inne på för ett tag sedan i ett inlägg.
Verkligen bra film på sitt sätt. Blev positivt överraskad. Starkt tempo i mellantonerna. ”Budskapet” medryckande och känslig närvaro i gestaltningarna.


Ingen helt förutsägbar film, även om en hel del förstås känns igen i storyns upplägg. Men den fungerar mer än så. Den tar oss med i olika djup, samtidigt med sin charmiga, lite skruvade och samtidigt på gränsen till skoningslösa inblick i den stereotypa företagsvärldens likriktade mening, eller meningslöshet.

Det är så människor stöps, i dessa köpande former. Och får skapa mening, i detta stilla kaos av icke-kontakt med det verkliga, med det sanna, både inom sig och med andra.
Detta gestaltas av Ryan Bingham ( George Clooney i sitt esse), konsult i företagshjälp när man ska avskeda folk, ständigt på resande fot. Här i en högaktuell miljö av konkursdrabbade USA med milsvida problem, frmaställd i hård blåtonad belysning. Denne man med sin identitet snyggt paketerad i en expertutvald minimal resväska på hjul (förstås), har som sin hemliga dröm att nå ett ofattbart högt antal resmil på sitt kort.

Hela hans värld förändras när hans företag får upp ögonen förr en ung medarbetare, Natalie (excellent spelad av Anna Kendrick), som kan rationalisera ännu mer, tycks ännu mer effektiv, avskeda folk ännu mer besparande via tekniska lösningar på datorn.
Men även hon visar sig mer levande. Hon blir hans utmaning, men också del av hans uppvaknande, att se det fruktlösa i det meningslösa, det omänskliga i detta omänskliga system i helhet.

Bingham tror också ett tag han har hittat "den ultimata kärleken" (spelad av Vera Farmiga, mycket bra). Någon lika rotlös som han själv, som han törs ge sig hän åt. Därmed den fasta punkten, "meningen" kanske. Han vågar släppa på sin roll av meningslöshet, som han tränat sig in i under många långa år, ständigt på resande fot.
Men som jag trodde, kvinnan har redan familj. Allt var bara ett äventyr för henne, också på sitt sätt i hennes överlevnadsstrategi. Hon menade att de hade kommit överens om "det knapplösa knullet", att han levde i en illusion som inte såg hur han själv var, hans val.
Det var nog sant, han levde sin roll, på sitt sätt till fulländning. Så bra att den blev tom, icke-levande. Och hon? Tydligen också i sin illusion. Alla dessa illusioner…

Slutet aningen korthugget kanske, men ska förstås ge fria associationer och utrymme för möjligheter. Han blev en inre resenär kanske? Kanske han träffade en kvinna som verkligen kunde matcha hans inre potential, som han nyss själv började upptäcka och värdesätta.

Och hans jobb? Knappas något han kom tillbaka till.


© CMM Nya Tiden, aug 2010

Energin intensifieras - och skräpet ryker

Ja, det blev stökigare än jag hade trott. Det är "blåslampan" i energin, som ökat sedan nymånen i måndags.
Och samtidigt en del "rotborste" som drar upp gammalt skräp. Om än i ganska milda former jämförelsevis med hur det kan vara, iaf här.

Men jag har hört från flera som har det riktigt tufft. Energin rullar upp olika dramer och svårigheter inom oss, i världen. Mycket spänning tycks ligga på.

Samtidigt tror jag detta signalerar en ny start! Får lite känslan av "brusande Vingar", ett plan som lyfter!

Hela denna process som vi upplever nu är förstås övergående, även om energierna kommer fortsätta vara intensiva överlag. Som alltid är det olika faser. Energin byter uttryck och snart är det ett annat flöde.
Kom ihåg det alla ni som stångas i motvind och upplever er ensamma eller avklädda "bortom sans eller förstånd".

Och solen skiner idag, bara en sån sak.


© CMM Nya Tiden, aug 2010

Lejonets nymåne - Energierna just nu o sommarens höjningar

Denna notering har jag uppdaterat idag 10 augusti:

Nymåne i Lejonet. Känns rätt, lite mer piggt. Ta nya steg, planera, värna om ditt jag som kan blomma ut ännu mer.
Nymåne markerar alltid en ny start.

Det är bara det att en hel del kan vara aningen segt just nu för många. Det verkar ligga på ett "bälte" eller en linje med vissa inflytanden i energin som gör att det hela tar sig trögt framåt. Det är ofta ett slags tryck, som kan upplevas "tungt".
Det märkliga är att ofta när dessa energier uttrycker sig på det sättet, är det för att de är så stora och så täta. Det är inte våra känslor som i sig som skapar trycket, utan det är mer en reaktion, har jag märkt då och då.

Samtidigt just nu är det mycket oppositioner och kors på himlavalvet (astrologiskt) som kan stå bakom detta.
För min egen del är det ok ändå, även om jag upplevt det just tryckande. Det gäller att försöka följa med i sin egen rytm, och framförallt den större. Att fortsätta expandera på olika sätt ändå, och att ta emot det nya som sker.
Nu kan man passa på att än mer noga sondera och undersöka, var fokus ska ligga mest, öka ihärdigheten (om det behövs) och uppleva viljans möjligheter.

Lejonet står trots allt mycket för viljan, även om den kanske inte syns så tydligt i det personliga uttrycket när man talar om lejonkaraktären. Men Lejonet drivs av Solen, och det är en stark kärleksenergi. Bakom denna solenergi finns också viljeaspekten. Så det är bra att ha med när man gör beräkningar i den här tiden, tror jag.
Sen gäller det förstås att inte låta lägre inflytanden som självupptagenhet och martyrskap ta över, några uttryck bland flera som kan vara starka i lejonets fixering på hur det egna jaget ska ta plats.

För oss som alltid jobbar med själsinkoppling (där var o en är i denna ständigt pågående process) med de högre energierna och deras mer opersonliga syften, är det personliga något som både kan förstärkas vissa perioder men också tona bort och försvinna under andra. Båda rörelserna kan vara svårhanterbara på sina sätt, men förstås också väldigt befriande och kreativa.
När vi tappar mer av vår personlighet kan vi uppleva oss som mer fria, men också mer tomma. Ambitioner och drivkrafter som vi, inte minst i samhället i stort, är vana vid, minskar.

Då gäller det att kunna mobilisera syftet, det verkar vara en stor nyckel.
Syfte - det är något vi kanske inte så ofta tänker på vad som är den mer djupgående innebörden. Vi säger "syftet med det här och det här är såhär" och menar då oftast något materiellt som ska utföras t ex.
Men syftet är något helt annat. Det är en kraft, egentligen en högre energi som ingår i Viljans aspekt.

Nu har det varit mycket inkoppling denna sommar. och det gynnar det högre syftet för många, även bara att tänka i dessa termer, att koppla in sitt högre medvetande, jordens högre medvetande.
Men alla perioder och utannonserade datum har inte känts lika aktuella eller viktiga för vår del. De fyller säkert sin roll och kan nog vara klart genuina för många andra förstås.
T ex 17-18 juli som sades vara en stor global energihändelse, mkt med Maya-kalendern som bakgrund. Ja, vi kopplade in då också, men kände inget direkt. Men det var en fin dag, absolut, mkt mjuk, feminin energi.

Sen att helgen nu 7-8 skulle vara mkt speciell med det stora korset astrologiskt och 8:8-energier etc. Ja, det är kanske så att detta stämmer och är väldigt viktigt. Och jag tror jag märker av dessa effekter mer nu, efter helgen, än precis under.
Jag tror samtidigt som jag säger om igen, att denna process pågår hela tiden. Att det är olika faser inom denna ihållande pånyttfödelse, men att höjning och förnyelse tar plats successivt, inte bara vissa datum.

En del har också förkärlek för att utbasunera stora budskap och några fokuserar också mycket på väldiga hot om allt elände som kan inträffa. Det kan vara bra förstås att fästa uppmärksamheten på det.
T ex om det är svåra händelser som vi gemensamt kan rikta stöd till, om inte annat ljusa tankar och medkänsla. Som nu i Pakistan och Tibet, det är en katastrof.

Jag tycker samtidigt det är onödigt och ibland dumt att betona det negativa så mycket på ett generellt sätt, och ofta hur det ska komma, alltså förutspå detta. Att slå människor "i huvudet" för att de ska vakna upp med olika eländes-profetior, kan vara effektivt ibland, om det finns grund, ett större syfte. Annars blir det inte framgångsrikt utan bidrar mer till oro, rädsla och de negativa tankefält som redan finns.

Det vi upplevde främst som en mycket stark energiinkoppling skedde under drygt en vecka, dels under Sirius inkopplng med Lejonets fullmåne 26 juli, och dels därefter med en större energiinkoppling som höll i sig länge och jobbade väldigt speciellt.


© CMM NYa Tiden, aug 2010

Jane Austens liv exempel på författarens hårda villkor. Också om möjligheterna att välja och skapa sitt liv

Det har blivit en del filmtittande senaste veckorna, som avkoppling, men också intressant se olika miljöer, gestalter, vad som påverkar och ger genklang på olika sätt.
Såg t ex en ny film Up in the air med George Clooney i huvudrollen, faktiskt mycket bra på en rad olika sätt. Engagerande, på det psykologiska planet - ett öde där förändring tar plats. Socialt och politiskt; en film om relationers betydelse och krisen som manglat USA (och västvärlden) där folk avskedas på löpande band. Ja jag får nog återkomma till den.

Igår hade vi ingen ny film att titta på, så vi hittade en i vår dotters filmarkiv, om den unga Jane Austens liv. Den var riktigt bra. Tänkte först att det här har vi sett förut, den tiden med alla sina stela sociala regler, sina snäva livsmöjligheter. Men filmen tog tag i oss och berörde faktiskt.

Anne Hathaway i huvudrollen som Austen, mkt kvick, levande, bra närvaro. Överlag bra engelsk skildring med den lite tunga andan, men också inom dessa snäva sociala konstellationer en rad finurligheter av mänskligt drama; lek, passion, spänning, svek, lojalitet och höga ideal.

Författarens villkor på den tiden var knappa, liksom överhuvudtaget skapandets "sändebud" i den konstnärliga meningen. Och att dessutom vara kvinna och skriva "romaner", som på den tiden ansågs högst ofint tydligen, var ytterligare utmaningar.
Men Jane Austen tycktes ha haft en särdeles kraft att genomföra sin dharma, även om hon fick offra sin stora kärlek. Och det var ju av heder och medkänsla hon gjorde det, enligt filmen, inte pga skrivandet. God karma.
Å andra sidan, hade hon trott ännu mer på sin begåvning och sitt inre kall hade hon kanske kunnat valt sin man som hon älskade så hett. Och samtidigt hjälpt försörja hans fattiga familj som han hade lämnat bakom sig, men ändå sände vidare pengar till, av sin förmyndares bidrag till honom själv. Ja, ser ni filmen förstår ni bättre.

Ja, vilken tid. Eller vilka tider, då de flesta tider tillbaks varit så bundna.
Man föddes i sin roll, sitt samhällsstånd, sin plats, sina möjligheter. Förstås på gott och ont. Allting för att lära.
Idag säger en del ungdomar att valmöjligheterna är så enorma att man drunknar vad gäller utbud av utbildning, linjer och kurser. Friheten i samhället att vara vem man vill (inom egentligen ändå snäva ramar) och välja sin stil, sitt innehåll, har expanderat ofantligt sedan Austens tid.
Samtidigt har rotlöshet, ersättningsmönster av destruktiva vanor och falska identieter och negativa lockelser också exploderat i omfång. Är det inte intressant? Att valmöjligheterna också skapar oro och otydlighet, som kanske också zinkar utvecklingen än bara bejakar den.

Egentligen kanske det är så att även om vi uppnått en enormt högre prestanda vad gäller utförande i den fysiska formen (tekniken t ex) kvarstår alltid ändå ett stort arbete för oss hur vi ska utveckla vår medvetenhet. Hur vi ska skapa fred, äkta frihet, tolerans, samförstånd, samarbete osv. Att människors utveckling genom det tekniska överflödet på många sätt gynnats. Men frågan är hur långsiktigt det är. snarare verkar dessa "existentiella lösningar" genom materien verka i första hand på rudimentära sätt, t ex tidsmässigt, att försöka "spara tid". Men blir vi klokare av det? Nja, ofta verkar det som mer stressade. och då blir det ineffektivt ändå.

Tidsbesparingar, t ex att kunna använda en dator istället för att skriva för hand, är ju något fantastiskt, inte minst för en författare. Så det är inte att förakta. Men heller inte överskatta värdemässigt i längre perspektiv, som att vi verkligen har uppnått en högre grad av kvalitet eller nått närmare tillstånd av "odödlighet" genom att skapa "mer" tid.

Ur detta kaos idag med alla dess val, av värdeförskjutningar och kriser inom de flesta mänskliga områden, och samtidigt alla slags förtryck som kvarstår och ropar efter nya lösningar, kommer födas ny ordning, med nya regler.
Dessa nya regler kommer baseras mer på människans inre natur, t ex hennes erfarenheter, tidigare val och möjligheter som hon har med sig, hennes karaktär och själsliga väg.

Redan i yngre skolåldern kommer det finnas redskap och metoder för att undersöka och stötta barnet i denna självupptäckt och öppna, respektfulla vägledning.
Det kommer ske mycket på en psykologisk-andlig basis, inte någon religiös form, ingen trosförkunnelse eller liknande. utan baserad på enhet, att alla har en god plats, alla kan och ska ges möjligheter, om de också kan verka för sin utveckling och för det gemensamma.

Det kommer sålunda bli alltmer tydligt vilka vi är, vad vi har med oss, hur vi kan välja vår väg mer tydligt och därmed eventuellt reducera lidande och skapa med mer förnuft. Både för oss själva och för omvärlden, våra relationer.
Att tvingas leva i en roll, en position, hög eller låg, blir alltmer uppluckrat och nyanserat.
Tack för det.


© CMM Nya Tiden, aug 2010.

Själens helande energier - ny bok ute nu via nätet

Så äntligen var den nya boken klar!
Senaste tiden den här månaden har jag fått in flera starka impulser att det är dags göra klar den nu, till sist.
Och så blev det!

Jag känner mig väldigt glad för det, och aningen stolt också. Det var ett "hästprojekt" på sitt sätt, om man tänker på mina målsättningar i början av bokens start. (Och efteråt såg jag att detta "häst-ord" hamnade precis under bilden av hästen här ovan, och nu har hästen vingar - perfekt!).
Många olika bitar som jag ville få med i boken, men också hur materialet skulle presenteras, hur helheten skulle fungera.
En rad olika avvägningar och en "ständig" uppmärksamhet (dvs när jag sporadiskt jobbat på boken under årens lopp) på hur energin svarade an.

Boken handlar om själslig psykologi. Den bygger till stor del på mina egna erfarenheter från mitt arbete som terapeut och kursledare genom åren. Här har utvecklandet av vårt arbete med metoden SoulWork också utgjort en viktig grund.

Boken är en praktisk genomgång av olika redskap och synsätt hur vi kan utvecklas som människor. Dels genom vårt mer personliga jag, dels genom att koppla in och använda högre energier i vårt liv, genom vår högre medvetenhet, själen.
Det är en rad spännande områden som jag belyser under den här resans gång, vissa som vad jag kunnat upptäcka i litteratur inom psykologi, personlig och andlig utveckling, är så gott som helt ouppmärksammade.

Det handlar t ex om vad som händer under en "själsresa" när vi genomkorsar lägre medvetandenivåer, det som ibland kallas för "mörkret". Och hur detta mörker är obearbetade mönster, men inte bara rent psykiskt utan också i våra egna höljen, rent materiellt. Här tar jag också upp hur dessa kriser kan vara kopplade till det kollektiva som man ofta sammanblandar med sig själv. Man tror alltså att man bär på mer mörker än vad som egentligen är fallet. Detta helt enkelt därför man löser också kopplingar och samband med det kollektiva på lägre nivåer som man hör samman med av olika skäl.

Detta var också en viktig utgångspunkt för mig att skriva boken - att hjälpa människor få fler perspektiv på sin inre resa. Att öka synen på vad hälsa och utveckling är.
Att många kriser och svåra händelser i människors liv kan vara själsliga genombrott av olika slag, egentligen. Medan samhället och vården i många fall misstolkar detta och tror att människan är "sjuk", tycks det snarare vara så i vissa fall (många men inte alls alla) att det är en reningsprocedur som tar plats.
Människan frigör sig från snarare än blir fängslad i sitt eget psyke. Att reaktionerna och effekterna tycks tyda på motsatsen är också en del av att detta förlopp inte är förstått i det socialt vedertagna schema som vi ständigt omger oss med i samhället.

Jag kommer använda en del av mina upplevelser kring det här arbetet som utgångspunkt i några kommande inslag här på bloggen framöver. Så - vi hörs snart igen!

Den väldig vackra Pegasus bilden råkade jag hitta precis nyligen när jag höll på med avslutningen av boken och tycker den passade så bra in här. Har tyvärr inte hittat vem som skapat den.

Läs mer om boken på www.herkules.nu


© CMM Nya Tiden, aug 2010