Jungfrun - Modern som föder fram nytt liv

Jungfruns energiperiod 23 aug- 22 sept

(Sammanfattningar med uppdateringar från äldre Herkules nyh-brev 2005-2008)


Under Jungfruns zodiakperiod kommer de energier in som symboliserar men också rent konkret föder fram det nya.
Jungfrun står för den kvinnliga aspekten, formen som tar emot, vårdar och föder fram ljuset. Detta brukar symboliseras i den tidlösa visdomen av hur ”Kristusbarnet föds i hjärtat”.

Jungfrun representerar Mariaaspekten, eller från andra kulturer och tider, t ex egyptiska gudinnan Isis, eller Eva, urmodern. Det är därför Maria kallas ”Jesu Moder”. Det är modersaspekten som föder fram och värnar, håller och ger näring. Denna aspekt står för materien och är lika gudomlig som de övriga, ”sonen” (medvetandet) och ”fadern” (viljan, syftet).

Dessa tre modersgestalter symboliserar också på ett esoteriskt plan personlighetens tre nivåer och deras respektive höljen hos en människa.
• Maria - den fysiska formen
• Isis - den känslomässiga
• Eva - den mentala.
Det är Eva som väljer kunskapen, beskriver mästaren DK belysande för oss, när hon tar emot äpplet från ormen.

Ormen är förstås något helt annat än den bild av ”ondska” som den kristna bibeln feltolkat eller i vissa fall också avsiktligt förvrängt dessa uråldriga bilders betydelser. Denna paradissymbol, liksom flera andra som t ex syndafallet och arken, upptogs och fördes vidare från Mesopotamiens religion och myter som vitttnade om äldre tiders påverkan. Dessa symboler togs med in i den judiska traditionen (efter den så kallade Babyloniska ”fångenskapen” (som kanske inte var så allvarlig), och kom sedan att missbrukas genom förvrängningar. Något som sedan fortsatt genom de olika kristna trossamfunden in i vår tid.

Ormen ska ses som symbolen för hela den livsväv som den fysiska formen utgör, den eteriska energins verkan i formen. Ormen är också på en annan fysisk nivå synonym med ”kundalini”, den kraft som upprätthåller den fysiska formens liv.

Målning: Lucas Granach

Under Jungfruns energier öppnas den själsliga impulsen och aktiveras mer tydligt. Den har väckts i Lejonet och fått form som en egen individ, en egen själslig form. Detta som hände på en genomgripande kollektiv nivå i jordens avlägsna historia för ca 20 milj. år sedan (i den Lemuriska mittperioden), då mänskligheten genomgick den väldiga process som brukar kallas för ”individualiseringen”. Detta utspelade sig i just Lejonets tecken då.

Nu i Jungfrun tänds denna låga (om igen) och börjar sitt arbete med att lysa upp den grövre materien och attrahera den högre materien som ska bygga och förvalta dess hem, samtidigt som den lägre aspekten föds in i omvandling.
Denna inkoppling förstärker och förtätar punkten eller fasen då personligheten möter sitt större gensvar inom sig. Det är tiden då fröet har mognat och kan slå ut i blom. Den krävande tiden för förberedelser och mognad kan övergå i en ny fas, då personligheten släpper efter på sitt tag om (den fysiska) materien och kan inse sin närhet och sitt beroende av en större verklighet och därmed börja övergå till en större form.


Hela nio olika zodiakenergier strömmar genom Jungfrun och skapar intryck på vår planet. Det sker genom vårt solsystem och en rad planeter, framförallt Merkurius, Jupiter och Neptunus. Det är därför Jungfrun ses som ett ”mottagande” och feminint tecken i första hand.
Denna siffra nio kan också associeras med födslotiden, innan fostret kan födas fram. Denna symbolik återfinns i Jungfruns hela innebörd, av att materien föder fram barnet, ”sonen”, medvetandet.

Under Jungfrun möter oss samtidigt återigen Vulcans första-stråle-energier (Gudomlig vilja), som vi fick uppleva och använda under Oxens period i maj. Denna första stråle har karaktären av att arbeta djupt inom formen, i materien. Därav Vulcans symbol av ”smeden” som hamrar formen för att använda den för sitt högre syfte. Vulcans energier kommer in genom Månen.
Under denna period blir Vulcans energier dock inte förmedlade på samma sätt som tidigare, därför kombinationen av energier är annorlunda. Nu möter vi främst den andra strålens energier (kärlek-visdom) och den fjärde (harmoni genom konflikt). Jupiter står för andra strålens inflytande och Merkurius har en viktig funktion som brobyggare mellan det lägre och det högre, och förmedlar också fjärdestråleenergi, men genom sinnet, dvs genom kontemplation, förståelse och kommunikation (3 stråle). Den intresserade kan läsa mer om detta i DKs astrologiska undervisning (Esoterisk astrologi, Alice Bailey).


Jungfruns skapande för den högre formen
I Jungfrun fortgår utvecklingen av det inre livet i ”modersenergin”, dvs i materien. Ljuset är därför i sin linda, på väg att födas eller är nyfött.
Detta markerar varsamhet, kanske behov av stillhet, att vårda det nya, ”fostret” som är ljusets frö. Samtidigt finns en stark önskan att föra livet vidare, att skapa nya livsformer genom framfödandet, även om detta innebär smärta och kamp.
När ljuset ökar, ökar också det begär som finns i materien efter att nå sin högre pol, nå sin högre motsvarighet. Detta skapande kommer till uttryck i Jungfrun genom att rikta begäret efter den högre impulsen, inte in i materien i sig.
Mötet med det högre medvetandet sker därför egentligen i en inneboende ljusform i materien, ”själens materia” (som alltså oftast kallas ”substans”, där de olika etrarna fungerar som ”kanaler” i den äldre materien för de högre energierna).


Den fjärde strålenergin markerar här med sitt förlopp genom Merkurius dold av Månen, att det sker påverkan av den ”äldre materien”, som jag tagit upp tidigare i äldre brev. Månen sägs i den esoteriska kunskapen vara mänsklighetens äldre hem, vår äldre ”jord”. Därav kopplingen mellan den materia som var viktigast då och skapande i det solsystemet som var aktuellt då (formaspektens skapande, ”modersepoken”), men som idag egentligen är vårt ”förflutna”. Detta har jag nämnt i tidigare nyhetsbrev och det finns en väldigt omfattande praktisk insikt här, trots att sammanhanget kan tyckas högst abstrakt.

Denna fjärdestråleenergi står också för ”kamp”, att överbrygga, att skapa syntes mellan det lägre och högre, mellan olika motsatser, att ”kämpa” sig till den högre kontakten (”harmoni genom konflikt”).
Kampen här är inte emotionell i första hand, utan snarare själslig. Det handlar om att ”stå” i sin kontakt, stå mellan motsatserna, som den fjärde aspekten handlar mycket om, lär oss Tibetanen.
Fjärde strålens uttryck av konstnärligt skapande markerar också detta, att använda den fysiska materien för själens skönhet, att gå ner i materiens djup (och människans) för att avtäcka dess ”hemligheter”, egentligen dess ljus! Det är en intressant tanke, som man kan utveckla mycket.

Under Jungfruns period sker dock detta fjärdestråleuttryck i nära samverkan med kärleksaspekten (Jupiter), som därför understödjer denna framfödande process, och även underlättas genom Vulcans renande och frigörande påverkan.
Jag menar inte att Jungfrun specifikt kanaliserar eller lämpar sig för ”konstnärlig aktivitet” mer än något annat zodiaktecken. Och det konstnärliga kan uttryckas genom alla strålenergityper, det är en allmänmänsklig drivkraft.



© CMM, Nya tiden aug 2009