Jag har senaste tiden försökt att "hänga med" eller kanske bättre uttryckt, försökt aktivera mitt FaceBook engagemang mer.
Efter att ha varit med ett år på FB har jag haft stunder då och då av starka funderingar kring den verkliga nyttan och glädjen med FB. Därför ville jag igen pröva om jag med mitt eget handlande kunde höja min delaktighet och också känsla av att det verkligen är ett kommunikationsforum för min egen del.
Jag meddelar mig därför lite mer just nu via fler personliga texter om vad som händer mig. Jag ser vad det leder till.
Det är mkt trevligt ibland, t ex att få fin respons från andra som jag kan vara kopplad till. Det ger en känsla av viss kommunikation.
Och samtidigt, är det verkligen kommunkation?
Det beror förstås på vad vi vill lägga in i innebörden.
Jag pendlar mellan att tycka det är kul, trevligt och också bra att kunna nätverka på olika sätt.
Samtidigt är det lite knepigt för mig, därför jag skriver hellre lite mer substantiellt och därför gärna blir aningen (eller mkt) längre i mina texter. Där passar det förstås bättre för mig att blogga, eller skriva böcker, vilket jag ju också gör.
Samtidigt är det fint med att ha den där lite snabbare responsen som FB kan ge, iaf med vissa personer.
Det verkar nämligen vara så att många är med där bara för att man "ska det", inte för att använda verktyget aktivt (inklusive mig själv periodvis).
Det är förstås upp till var och en. Men jag funderar också på vad det betyder att "vara med", speciellt i ett mer passivt läge.
Är det en signal om "jag finns och jag är någon", men "jag har fullt upp med annat och vill helst inte bli störd av dina personliga meddelanden"? Har vi ett så starkt behov av att "vara med", men svårt skapa rum för det mer fysiskt?
Det finns förstås större tveksamheter med FB, framförallt på etiska, samhällsmässiga plan som kommit i ljuset alltmer på sistone.
Dels att FB eventuellt själva skulle sälja vidare adresser och innehåll, vilket förstås inte är bra om det är sant.
Också att folk kan övervakas överlag. Också i olika brottsliga syften tydligen, hörde jag precis idag som hastigast i något nyhetsforum.
Det är också en återspegling av det kollektiva "bruset". Detta kan faktiskt upplevas i mindre eller högre grad om man är inkopplad (inloggad). Det är förstås inget uppenbart "problem" - man kan bara sluta när man vill.
Samtidigt blir många tydligen också beroende av detta forum och känner sig jagade av att uppdatera "vänner", gratta på alla födelsedagar hit och dit, värna om sin "familj", även om det är en sorts illusion.
På så sätt används också vår eterenergi, kanske felaktigt?, i denna kollektiva malström.
Eller kommer detta forum och liknande att utvecklas? Kanske en allt mer äkta kommunikation kunna ta form? Mer till för människans direkta värde av växande, inte för att kommersialiseras eller övervakas för olika syften?
Kanske detta är del av en sorts träning i "tidens grupptänkande", även om den hittills är väldigt förenklad och "brusig"?
Framförallt tror jag på det många talar om, att allt fler längtar efter mer verklig kontakt mellan människor.
© CMM Nya Tiden, 1 febr 2011.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar