Flera av er kanske minns fredagen förra veckan, 11-11 i februari. Det var en märkligt långsam dag. Och mycket stark energi. Som det varit till och från nu senaste veckorna, och är fortfarande.
Annars lever vi oftast i ett mkt högt "nu-tempo". Vilket inte innebär att det är så hög fysisk hastighet eller febril aktivitet. Utan medvetandemässigt, att tiden är så fylld, i sig.
Detta är en närvaro-fråga snarare än en fysisk tids-bestämning. Du har säkert varit med om det otaliga gånger. Men alla har inte tänkt på det, hur vi byter tid när vi förändrar vårt medvetandeläge. Ju högre läge, desto "långsammare" går tiden. Aktiviteten dras ut, men upplevelsen är ändå att tiden går fort, i sitt ständiga nu-läge.
Det där är något jag återkommer till då och då och har skrivit om förut (se t ex här).
Detta är också en effekt av energin, som komprimerar den mänskliga erfarenheten på olika sätt. Trycket ökar, energin pressar på eller öppnar upp, flödet ökar eller motstånd ökar.
Oavsett vilket rör sig atomerna snabbare i människans höljen (kroppar) i detta tryck. Vilket i sig skapar, på sikt eller mer påtagligt i stunden, en ökad medvetenhet (även om den kan vara väldigt liten).
Detta är en nyckel till medvetenhetens expansion; ökat tryck - ökad uppvärmning - ökad rörelse.
Detta är i sig inget annorlunda för människans utveckling. Det kallas ibland för "utveckling genom friktion". Det är utmärkande för det mänskliga genom hennes personliga liv i första hand.
Ständigt varje stund sker denna process genom personlighetens bearbetning, sortering och urval av material både i nuet och inte minst genom det omedvetna (tidigare erfarenheter, vilka stora flertalet är okända för oss). Materien (atomer och molekyler) och dess bärare av medvetenhet "gnids" och utlöser (eller framvisar) dess innehåll.
Detta slags tänkande och varande som människa kan dock utvecklas att innefatta fler steg av "medvetandeutvinning" eller skapande av ökad medvetenhet. Detta sker i första hand när vi kopplas samman med det vi kallar "själen" eller vårt "högre jag". Denna källa, som finns förankrad både inom oss i vår fysiska-eteriska form, men också som bildar grunden för hela vårt väsen och vårt liv, kan alltså skapa en bro till ett expanderat liv, en expanderad medvetenhet.
Utveckling genom friktion, vår vardagliga "lunk" av relativt sett långsamt lärande och processande, sker genom vårt "tänkande" brukar vi kalla det för. Men det mesta av detta mänskliga tänkande rör sig ändå ganska lågnivåmässigt. Detta även om tankarna presenteras fint och storslaget i det offentliga vardagsrummet genom olika mänskliga aktörers frontfigurer.
Egentligen är mycket mänskligt material enkel kollektiv bearbetning, upprepning och trosbundet till sin natur.
Man identifierar sig med den nivå som ligger närmast sin egen utvecklingspunkt och de härskande idéer som man känner sig hemtam med.
På så sätt kan man också inse att mycket tänkande, ens egna och andras, är uppbyggt av emotionella antaganden, föreställningar, mönster skulle vi kalla det för. En del mönster är förstås goda och uppbyggliga, men många är deskonstruktiva (utan att vara direkt destruktiva).
Detta är naturligt. Men det går också att se igenom och förnya dessa kontaktorgan och det mänskliga sinnets förmåga att absorbera högre idéer.
Det får vi hjälp med att uppfatta och uppleva när vi är i faser av högre energiers påverkan. Även om vi kan uppleva det som svårhanterligt i vissa faser, speciellt i början av dessa processer och när vi ska höja vår medvetandenivå mer stadigt, så är det ovärderligt för oss.
© CMM Nya tiden, febr 2011
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar