Att "se bakom" - och följa med i den frigörande rörelsen

Länge sen jag skrev, märkte jag igår. Har varit mkt hektiskt period. Framförallt i de ständigt nyanserade energierna denna tid.

Det känns som en väldigt kreativ period. Och då tänker jag inte på "traditionellt skapande", som att måla eller skriva eller vad det nu kan vara. Utan mer på hur saker och ting fogas samman, inuti. Det sker väldigt tyst, och samtidigt ganska bullrigt. Bullret är inget fysiskt ljud, inga reaktioner, inga ramaskrin, utan lugnt, men väldigt uppmärksamt och undersökande.

Att "se bakom" har varit och är ett tema för mig här. Se djupare. Följa tankeformen - oavsett vad det än gäller, det som kommer fram - och se hur det kan härledas. Inte bara som "minnen", dagstänkande. Utan snarare som rörelse, se hur den mer ursprungliga rörelsen kan få form, ta plats, hitta ny riktning. Lämna gamla förstelnade former, även i kropen.

Och kroppen svarar. Det gör den ju ofta, när vi kan bli mer medvetna och följa den inre rörelsen. Det är vackert, och dessutom läkande.

Kanske en lyssnande period är en bra beskrivning? Ja, eller "tänkande". Fast då låter det mkt som grubbleri.
Reflekterande är nog ett bra ord. Att öka medvetenheten, på alla håll och kanter.

För mig handlar det mycket om att komma mer på plats (bara mer o mer).
Att genomskåda de flyktiga tidens ränder som säger sig vara vår verklighet, men inte alls är "hela sanningen".

Detta kan vi uppmärksamma likväl i samhället, omfattande korrespondanser, överlag i världen omkring oss. I relationer, i samtal, egentligen i allt utbyte där vi befinner oss. Punkt vid en annan punkt, möte i det eviga...


© CMM Nya Tiden, sept 2010,