Vi "uppfinner hjulet" varje dag i vår utveckling för frid och ökat samförstånd

Är det inte såhär, att människan trots alla möjligheter, alla goda val, all (relativ) frihet genom ekonomiska och tekniska modeller (iaf i väst) och viss grundläggande demokrati, ändå spårar väldigt ensidigt i gamla hjulspår?
I alla fall vad vi kan se i det yttre, t ex genom massmedia, men också överlag i samhället.

Detta är förstås del av en kollektiv illusion på sitt sätt. Inte enbart, för mänsklighetens rörelse har varit och är fortfarande delvis mkt trög vad gäller att kunna följa goda förändringar. Ändå sker detta, som jag brukar ta upp. och det sker i mkt större utsträckning än vad vi oftast kan se. Urvalet är i viss mån sållat (t ex genom massmedia)

Som man därför brukar säga, apropå "hjulspår", att "vi måste uppfinna hjulet om igen". Ja, det ligger mkt i det.
Vissa grundläggande värden behöver om igen värnas, förklaras, förstoras i sin belysning för att förstås, men än mer för att kunna tillämpas.

Det finns många orättvisor i världen och i alla samhällen, oavsett styrelseskick. Kanske är total mänsklig förbrödring och systerskap, dvs den mänskliga familjens enhet och respekt för allas lika värde, en utopi. Att drömma om ett sådant samhälle, en sådan värld.

Ändå gör vi det, förstås. Inte för att vi är naiva eller "drömmare". Utan för att det ligger i människans natur att ständigt försöka skapa allt bättre villkor. Inte bara för sig själv utan för sin "stam", sin grupp. Idag har denna grupp mer och mer blivit mänskligheten, även om vi förstås inte kan omfatta alla barn som har det svårt, eller alla kvinnor som våldtagits, eller alla fattiga, eller alla missbrukare osv.

Vi söker bidra så gott vi kan, där vi är i våra egna liv. Genom enkla handlingar. T ex att själva utvecklas. T ex att själva skapa mer frid, som leder till fred. T ex att rena sitt eget liv, sina egna negativa mönster, så att dessa inte behöver föras vidare i blindo eller påverka negativt vad gäller sina barn, sin familj, men också andra människor som vi möter dagligen i vår vardag.

Ett sådant tema kan vara att skapa fred i sitt partnerskap, med sin älskade som man är gift eller sambo eller tillsammans med på ett eller annat sätt. Skapa fred i sin familj. Skapa fred med sitt ursprung; sina föräldrar.
Istället för att fortsätta dessa olika "krig", att gå till botten med vad konflikterna handlar om, inte minst i sig själv. Att möta det som kan skapa försoning. Som läker. Som tar ett nytt steg utanför den tidigare fastlåsta ramen.

Att bidra till att minska och se och därmed förstärka bilden och därmed också verkligheten av att kriget mellan könen kan på sikt en dag upphöra.

Återkommer till det i nästa inlägg apropå en grej jag såg på tv nyss.


© CMM Nya Tiden, jan 2011