Kungabröllop i samklang med tidens förändringar? Och vad om den franska revolutionens arv?

Det finns väldigt mycket att ta upp som utspelar sig just nu på världens scener i olika viktiga frågor.
Därav bildens lämplighet här bredvid kanske, även om det inte alls är en god sinnebild för "revolution" jag avser här.
Tvärtom är frågan om detta blodbad under Franska revolutionen verkligen hade någon demokratisk anknytning alls? Eller blev den snarare skapad och utnyttjad som ett våldsverk för att skapa kaos i Europa, kanske som fortsatt ända in i vår tid?

Jag tror att detta också återspeglar denna väldigt intensiva period just nu. I det mindre formatet detta år, men också förstås i ett större perspektiv senaste 50-70 åren. Detta handlar om på ett avgörande plan att vi går in i en ny tid.
Dels de-facto, rent astrologiskt-astronomiskt; Vattumannens tidsålder öppnar sina portar. Men framförallt förstås vad detta innebär i medvetandeförändringar.
(För ett perspektiv bland flera på detta läs gärna äldre inlägg här. Också här nedan om "Uranus-effekten" just nu (annars slå på "Uranus" eller "astro").

Som mina läsare märker har jag senaste tiden ägnat en hel del uppmärksamhet åt Gaza-frågan, eller snarare Israel frågan. Det är inte konstigt med tanke på det som hänt och vilka konsekvenser det kan få, både goda och mer allvarliga.
Det är Israel som skapat denna situation, det måste man komma ihåg, i och med att man valt att hålla dessa människor inspärrade med militär makt, men också genom ekonomisk och social makt.
Denna fråga är väldigt viktig i sig, men hänger samtidigt ihop med många andra frågor. Jag har sagt det förut, men kan säga det igen, att detta hänger i grunden inte ihop med frågan om vänster-höger-politik, som jag ser det, detta som många vill få det till i debatter osv.

Det handlar snarare om de förändringar som sker i världen under täckmantel av att de verkar för "demokrati", men inte alls gör det. Om man ska göra någon mer traditionell politisk värdemätning i det fallet är det kanske ändå lätt att säga att "högervindar" drar fram med nyliberalismens ofta mer materiellt byggda tankevärld av ego som påfallande förgrund.
Man bör där också komma ihåg att det finns olika sorters liberalism. Den socialliberala hållningen tycks alltmer reducerad i dessa tider, eller icke hörbar, medan den neokapitalistiska (eller "råkapitalistiska) riktningen har kantrat över.

Som sagt, jag kan se fördelar med båda dessa politiska sidor om vi talar allmänna former kring "höger-vänster". De som verkar vilja stötta en bredare enhet, som vill bidra människors utveckling med mer medkänsla, tenderar att verka utifrån någon mer genuin social övertygelse, oavsett parti. Att vi behöver lära oss fungera ihop, hjälpas åt, inte ställa oss utanför och dra åt ett isolerat håll.

Mitt engagemang ser jag framförallt som en vilja att stödja och inspirera till det mänskliga växandet överlag. Där intar den själsliga inriktningen en central roll för att skapa utveckling, som jag ser det. Jag tror på en övergripande helhetsmässig (eller andlig) ordning som utgår från och vägleder människans sanna väsen.
Detta oavsett tro, åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller social klass. Som trots alla mänskliga olikheter, lidande och svåra kamper, ändå visar på men också skapar en gemensam väg.
Det hindrar förstås inte att det är viktigt att ta ställning i sakfrågor och också belysa och frammana den positiva riktning som världen och samhället kan slå in på alltmer tydligt.

Om vi tittar lite på vad som händer här hemma i Sverige så är det inte bara ett stundande kungabröllop som borde fånga vår uppmärksamhet. Det talas om en grundlagsförändring som inte känns så bra. Tidsenlig, javisst, kanske det, därför den tydligen sker i smyg. Inga tidningar rapporterar om det vad jag kunnat finna.
Ska vi utgå från den enkla grunden i de nyliberala ideéerna att samhället ("staten") inte ska lägga sig i, utan fri handel sägs sköta det mesta med "endast goda" följder, så är många av de handlingar vi ser utspelas nu stick i stäv mot dessa "frihetliga" idéer.

Nyliberalismen har hämtat tankegods från epoken med den Franska revolutionen, misstänker jag. Rosseau menade dock något annat med människans frihet.
Denna tid har påverkat Europa mycket, och kanske gör det fortfarande i olika termer. Denna tid står också bakom det kungahus vi har idag, som en historisk bakgrund om inte annat.
"Fransk revolution" känns förstås mycket avlägset i denna underbara vår (trots den envisa kylan) med blommande hägg och syrén. Detta i vår demokrati (så långt nu demokratin sträcker sig) där också ett ungt par nu är på väg att ingå kärleksband inför hela världen.
Samtidigt händer omvälvande saker slag i slag - i världen, men även här i Sverige. Det påminner om den dolda agendan som samtidigt visar sig alltmer tydligt i dagens olika händelseförlopp i världen.

Visst är dessa "gullefjun" (prinsessan Victoria och herr Westling) jättenäpna och de har all anledning att få vara lyckliga med sin kärlek, som verkligen tycks äkta. Detta i sig är glädjande och kanske också en inspiration för folk?

Samtidigt är detta ett helt onödigt dyrt spektakel, inte minst med tanke på tiderna vi befinner oss i. Och visst hade kungahuset självt kunnat betala merparten av kalaset. Idag fick vi reda på att kungen är ägare till ca 274 miljoner (SVT, Aktuellt). Och det för flera år sedan. Därefter togs förmögenhetsredovisningen bort av borgerliga regeringen.
Kungen får också ca 14 miljoner i understöd från EU för "sin" gård i Katrineholmstrakten där han odlar ekologiska kor, en verksamhet som inte skulle kunna gå runt om han inte fick dessa bidrag. Ändå betalar han ingen hyra eller skatt för verksamheten, som på något sätt hyrs ut av staten samtidigt.

En riktigt god tronregent hade tonat ner utgifterna och ändå kunnat låta sin dotter och dennes man hyllas enligt god sed med pompa och ståt. Därmed också kunnat sprida detta mervärde för riket och för kronan.
Det hade på sätt och vis varit mer tidsenligt med tanke på de ekonomiska svårigheter Europa, USA och överlag hela den fattiga världen dras med och som talar sitt språk.

Oavsett detta, för mitt syfte är ingalunda att moralisera, utan detta lägger jag in med en speciell bakgrundstanke, så verkar kronprinsessans val av man vara något som kan vara lyckosamt för Sverige på flera sätt. Jag tror nämligen att denne person har en god förmåga att tala och att nå människor, inte minst därför att han är just "en av folket".
Annars tycker jag nog hela den svenska kungafamiljen, förutom Silvia med sin aura av mer "noblesse oblige" på ett positivt sätt, har denna folklighet vad gäller utstrålning och sätt att uttrycka sig. Och deras uppgift är kanske just detta, att vara enkla; inte ta ställning, vara "neutrala", men ändå verka för Sverige.

Mycket av detta kan vara gott, som symboler, som ett slags folkligt ideal. Och jag tror fortfarande att framförallt drottning Sylvia gör en rad goda insatser på olika områden, inte minst genom att "hålla" en energi, en landskraft, som de flesta kungligheter ändå får utgöra och ta del av.
Detta ska gynna goda medmänskliga syften, handel och utbyten, vilket förstås är bra så länge det är goda affärer som görs. Problemet blir ändå till sist hur kungahuset används och för vilka syften.

Detta arv kanske inte heller är så konstigt med tanke på att Bernadotte inte var en "riktig" kung på något sätt. Han var en uppsatt militärofficer, ivägsänd till Sverige av Napoleon för att axla en krona, en situation som man i Sverige sade berodde på brist på äkta arvingar. Och frågan är hur detta kungaval var "äkta"? Och hur definierade man i Frankrike denna position när man precis nyss avsatt sin egen monarki med buller och bång?


© CMM Nya Tiden, juni 2010.