Del 3
Läs vidare del 1 och del 2
Idag möts en uppsjö av olika forskningsresultat och åsikter inom alla mänskliga områden, inte minst inom frågor som rör människans utveckling, t ex inom området hälsa.
Vi ser i väldigt många sammanhang i de kollektiva forumena, genom "experter", läkare, forskare, men också allmänna kostrådgivare, fys-tränare och vad det nu kan vara, hur det finns många olika syner på fysisk hälsa, framförallt genom mat.
Det återspeglas också genom de otaliga, gäspiga matlagningsprogrammen.
Det man inte ännu har nått fram till eller inte ens förstått, är de många andra formerna av påverkan vad gäller mänsklig hälsa som uppstår från våra känslor och tankar. Och förstås nästa större steg; hur vi alla egentligen ingår i en större själslig utveckling. Utan det själsliga flödet skapas knappast hälsa.
På ett sätt kan man se dessa debatter och meningsutbyten som övergripande tecken på ett uppvaknande sinne. Mänskligheten vill tänka, uttrycka, styra mer tydligt sina liv. Det är positivt! Den aspekten ska vi inte glömma eller bortse ifrån.
Samtidigt är denna enorma massa av information inte alltid så konstruktiv. Den kan vara otydlig, motsägelsefull och förvillande, ibland även medvetet desinformativ (till för att splittra). Och den kan förstås ha goda avsikter, verka uppbyggligt, stärka utveckling, något som nog är fallet i de flesta fall, i alla fall i avsikten.
Hur ska vi kunna sålla bland dessa budskap? Det finns egentligen bara ett sätt: Genom att lita mer på vår inre instinkt.
Genom att träna mer vår inre kontakt med oss själva, vad vi vill som ett ”jag” (ett sant jag), i vår egen livsplan.
Detta också i förhållande till helheten, vad vi kan göra för att bidra all utveckling som vi möter i våra liv.
Och förstås vad gäller olika fackfrågor, att vi lär oss mer, att vi undersöker själva.
Men även i många av fackfrågorna, t ex om det är ”meningslöst äta vitaminer” eller ”mycket viktigt äta vitaminer”, råder ständigt olika åsikter. Det är vad jag försökt återge en del perspektiv av i tidigare inlägg här på sidan när det gäller naturvetenskapens (hädanefter kallad "nv" som förkortning) hållning.
Eftersom nv vill upprätthålla ett sken av att vara ”objektiv” i sina påståenden och omdömen om verklighetens natur, vill man skapa auran av att vara ”trygg, pålitlig och etiskt säker” i så gott som alla lägen.
Man säger t ex ”Jamen det är vetenskapligt belagt” och har därmed skapat en värdeförankring som de flesta människor ”köper”. I alla fall förr i tiden.
Man säger också omvänt om det man inte ”gillar” eller anser riktigt, ofta utan att ha undersökt dessa andra slags fakta (med sina redovisade undersökningar och underlag) ”Jamen, det är inte vetenskapligt belagt!”
Den naturvetenskapliga hållningen som en ny sorts ”religion” eller allmängiltig verklighetsuppfattning kring det enbart materiella livet, börjar få sig allt fler knäckar. Detta beror på att allt fler människor tänker mer självständigt (trots allt) och ser igenom olika spel och utnyttjanden som sker genom nv. Det är inte nv´s ”fel” i sig, utan det är en fråga om hur nv brukas, ofta missbrukas.
En rad ifrågasättanden hos gemene man uppstår alltså, därför att:
- Nv missbrukar sitt förtroendekapital så mycket
- Nv har inte möjlighet att vara heltäckande ”objektiv”, vilket är en omöjlighet på de nivåer av mänsklig utveckling man utgår från här.
- Nv består av en mängd olika uppfattningar, även inom olika sakfrågor, t ex inom detaljämnen i området medicin. Detta är ett tydligt tecken på icke-kongruens, dvs att helheten inte är integrerad i dessa uppfattningar.
- Nv baseras egentligen på en rad överenskommelser, som är både sociala, ekonomiska, psykologiska och som beror på individens egen tro och livsvärden
- Nv har svårt inse att dess främsta studieobjekt, den fysiska materien, inte är den egentliga grunden för pålitlighet vad gäller fakta och förståelse för livets alla ingredienser och dess mening. Den fysiska materien är oändlig i sitt material att studera, men dt är inte där ”livets nycklar” finns.
- Nv skulle behöva studera flera nivåer av fakta, framförallt de som kommer från högre livsnivåer. Dessa återfinns också i den fysiska världen, men behöver förstås genom ett mer utvecklat sinne och en större helhetsuppfattning.
Som jag skrev tidigare och som de flesta förstås inser, handlar det om olika sätt att utföra dessa typer av vetenskap. Det är olika individer med sina respektive inriktningar och förståelsenivåer. Många verkar också inom dessa områden med en större instinktiv eller intuitiv förståelse för helhet och mänskliga, etiska värden på mer omfattande nivå.
Det finns otaliga naturvetenskapliga insatser som förstås varit banbrytande och grundläggande för vår samhällsutveckling som hjälper otaliga människor varje dag, t ex elektriciteten.
Frågan är bara om dessa skapades enbart genom en eller två personer? Jag tror inte det. Jag tror det finns större kollektiv bakom dessa idéer, både inom det mänskliga Dels handlar det om etersambandet; olika forskare även om man inte känner varandra, bidrar till resultatet från sina nivåer och områden. Detta är det icke-fysiska utbytet av kunskap.
Dels de överfysiska inflytandena som bistår mänskligheten och bidrar t ex med avancerad information genom nedtrappade idéformer som kan slussas vidare till den eller de som får forma och föra fram idén i den fysiska världen.
För att återgå till frågan om vår egen urskillning och hur vi ska bedöma de många, ofta motsatta flödena av information i den mänskliga världen:
Vi kan alltid undersöka om en fråga, en åsikt, en handling osv, vill verka uppbyggligt eller tycks söndra inom oss. Vi kan ”känna” eller förnimma olika typer av gensvar inom oss. Detta både tankemässigt, men också energimässigt.
Våra känslor kan också fungera vägledande för oss, menar många idag. Så kan det vara om vi skiljer mellan vad som skapar lägre känslor och högre känslor. Men bara känslans värld i sig räcker inte som styrinstrument.
Detta helt enkelt därför våra känslor tenderar att förändras så fort hela tiden.
Det många menar med detta, tolkar det som, är att vi ska verka med vår inre kontakt, stärka vår ”jag-kontakt”. Detta är något som en del mer humanistiska och själsliga terapimetoder tränar på och vi gör det framförallt med metoden SoulWork.
En del människor tror jag snarast upplever en energi i sin kropp som de tolkar om till ”känsla”.
Det har också med olika nivåer av utveckling att göra. För vissa människor kan det passa bra att äta kött t ex. Medan andra inte mår bra av det. Vissa vill inte kött av etiska eller moraliska skäl. Så kan det vara och det är inget problem med det. Men vill dessa personer samtidigt ”tvinga” andra att inte äta kött blir det problem. Och vice versa.
Idag stöts och nöts människor mot varandra i en aldrig tidigare omfattning. Detta inte främst för att de har så mycket viktigt att säga, som de gärna delar med sig av i debatter, i massmedia, i skvaller, i anklagelser, i självrättfärdighet och fördömanden av andra. Utan också för att de är uttryck för mänsklighetens uppvaknande, men ofta på lägre nivåer. Dessa är ändå goda uttryck för en ny rörelse. På sikt kommer nog också alltfler inse att det inte lönar sig med att angripa andra, inte att förlöjliga eller håna andras åsikter osv.
Detta handlar om ”tryckfrihet”, men också om den inre urskillningen, reningen. Att tänka på "den inre tryckfriheten”. Visst ska alla ha rätten att uttrycka sin åsikt. Men man kan också städa i sig själv. Och sålla bort och ta ansvar för projektioner. En del människor vräker ur sig allt möjligt därför de tror att detta är "frihet". Detta gäller även ibland i "andliga" kretsar.
Idag ser vi en värld som bara tycks öka i motsägelse och irrationalitet. Detta har med vår tid av förändring att göra som jag nämnde i del 1 av denna lila ”serie” om det naturvetenskapliga (eller överlag det materialistiska synsättet).
Fortsättning följer i del 4.
© CMM Nya Tiden, apr 2010.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar